Ibland så har man verkligen tur när man träffar en human människa som visar förståelse och vet att det kommer en dag efter varje natt. Det är synd att man ska kalla sig frisk men leva sjukt. Och vara sjuk och bli missförstådd och underskattad.
Som ett ljus som lyser i mörkret och väntar tills morgonstjärna lyser tillvaron när dagen gryr.
I dagens läge har många människor lämnat den raka vägen som ger frihet som är rak och full av frid och harmoni, med andra ord att leva som barn
Och väljer att istället leva på den krokiga vägen, den vägen som är svår och full av oro och stress, vägen som är fylld av jakt efter:
- pengar
- makt
- sex
- droger och annat vad kroppen begär.
Vi är som dimman som syns en stund och sen är vi borta när som hellst.
Petrus säger i hans andra brev att man ska göra allt man kan för att i tro visa dygd och i dygden insikt och i insikten självbehärskning till uthållighet som i sin tur leder till gudsfruktan. Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthållighet gudsfruktan, i gudsfruktan syskonkärlek och i syskonkärlek kärlek till alla människor. (2:a Petrusbrevet 1:5-7)
Allting känns svårare när jag tror att jag ska fixa allting själv med egen kraft. Tro mig jag har försökt, det var omöjligt och jag lyckades inte. Lättare känns det när man tror att det finns en osynlig kraft, en kraft som man kan lita på och anförtro sig till, en allsmäktig och levande Gud.