Fader som är i himlen, du har all makt, vi prisar ditt namn, välsigna oss med din nåd och visa våra barn som kommer från dig och genom oss  dina välsignade vägar som är fulla av din kärlek och nåd. Inled oss inte i frestelser fader utan skydda oss från allt ont som skadar både kropp och själ. Även om sorgen är lika stor som ett hav, så har jag min tro att du min far och herre Jesus Kristus aldrig kommer att överge mig.

Bibeln berättar om när Petrus blev rädd och tvivel kom över honom, då han bad om att gå som Jesus på vattnet. Han tappade kontrollen och drunknade nästan, om inte Jesus hade varit där  och dragit upp honom, han frågade och sa till honom: – var är din tro? (Matt 14:22-33)

Fader du kommer att fråga mig också om min tro, hjälp mig herre  att inte tveka att göra din vilja trots alla frestelser, människors tankar och tyckanden, så jag inte skäms när jag möter dig ansikte mot ansikte.

Jag tackar dig Fader dagligen för att du är så god mot mig, och även när det känns jobbigt eller svårt så är du alltid närvarande… Det känns som om du säger till mig ”jag förstår precis vad du går igenom, jag har dig… Du är aldrig ensam… var inte rädd… jag har gått genom alltsammans också: ont i kroppen, ilska, hunger, frossa, lidande, missförstånd, jag blev överlämnad av alla även de som jag botade från sina sjukdomar och alla de jag levde ihop med och undervisade. Några hånande mig, spottade på mig och korsfäste mig, allt detta var för er skull ni som tror på mig, så att ni kunde bli försonade med Fadern och återkommer igen till hans närhet och härlighet där det är perfekt, inget ont eller lidande finns. Där ni hörde hemma innan synden kom och förstörde raelationen mellan Fadern, skaparen, och mänskligheten.

Du är mitt borg fader,  min rogivande vattenkälla där jag  kan gömma mig och dricka av din vilja som är till för att rädda mig. Tack för din kärlek Jesus för att du  älskar mig, du har dött för min skull,  jag är ett av dina barn, gör som du vill med mig för jag litar på dina ord, jag ber dig Herre att skydda mig i stormarna så att jag kan fortsätta vara ditt barn för det här är inte mitt krig, så jag gömmer mig bakom dig och ber dig ta över. Jag vet att du redan har sagt, genom profeterna, dina tjänare: att  en dag för dig går lika fort som tusen år för oss, och ”tusen år är som en dag” (Psalm 90:4), så jag väntar tålmodigt på dina förståndiga och bästa lösningar för mig, ditt barn, din ägodel, din ögonsten som du kallade mig för, enligt bibeln. ”bevara mig som din ögonsten,  beskydda mig i dina vingars skugga” (Psalm  17:8)

Jag är helt säker på att du har mig i din starka arm ”låt dödens barn få leva genom din starka arm” ” (Psalm 79:11) och att du aldrig lämnar mig i andras händer och därför fruktar jag ingenting,  inte ens de människorna som är som moln utan regn, de som drivs förbi av vinden, som är som träd utan frukt, de som är missnöjda med allt och lever efter sina begär och behag, de som är stora i ord och smickrar bara dem som de har nytta av (Judas brev 1:16). Gud du sa själv: ”älska din nästa som dig själv” (Matteus 5:43), detta visade du klart och tydligt när du blev en människa och du förlät till och med de som korsfäste dig. Vilken underbart stor kärlek ingen är som du, min Gud

Det var en gång två bröder som hade olika omständigheter och hade blivit rika av olika mutor, fiffel och bedrägerier, låt oss kalla dem för B1 och B2.

B1 jobbade i en byggnadsteknisk firma med sina fula trix. För att samla pengar såg han till att alla husen som blev byggda såg så intressanta och exklusiva ut på utsidan. Men många rasade direkt när man flyttade in och andra efter en stund, beroende på säsongen. De som omkommit på grund av det var många, i olika åldrar, men han omvände sig inte från sina onda vägar trots allt ont som han fick uppleva på grund av sitt livsmönster.  Enligt honom så var det hans misslyckade öde som hade  tvingat honom  att leva så, dvs. att han vänt ryggen åt Gud och gjorde det han kände för och dräpa oskyldiga, och tänkt ”jag är min egen gud ingen har med mig att göra”. Gud lämnade honom åt sitt öde, nu efter alla dessa år och när han inte var ung och stark längre, med många stora operationer, vaknade han upp och frågade sig själv ´varför har Gud lämnat mig? Jag som gick till kyrkan varje söndag? Jag  har till och med alltid betalt mitt tionde, och alltid gjort det som står i Bibeln, men jag ser inte var Gud är någonstans, den Gud allsmäktige guden som så många tjatar om´.

B1 menade att han hade gjort Gud en tjänst genom att gå till kyrkan och sitta på första raden så alla skulle se hur mycket han bad, ”Jesus sa att sådana människor har sannerligen fått sina löner” och han till och med tillbad statyer ungefär som i Moses tid då människorna väckte guds vrede när de byggde kalven deras händers verks gud och tillbad i öknen. Då ville allsmäktige Gud förgöra sitt folk, Israel, om inte Moses bad Gud så innerligt om förlåtelse… Precis som en fariseé gjorde B1 och skröt för alla om allt bra han gjort och förvrängt att han brutit mot så många av de 10 budorden. Att han donerade mängder med pengar till olika organisationer, det är snällt, men syftet att människorna skulle berömma honom, var sämre, för då tycker Gud att han sannerligen fått sin lön. Det står i bibeln att om man vill ge så ska man ge i det fördolda där bara vår fader ser där inte ens din vänstra hand vet vad din högra har gett (Matteus 6:6). Även religiösa hycklare kan gå till kyrka och sätta sig på första raden för att andra ska ge de komplimanger  och beröm. Det är så lätt att skylla allt som går dåligt på Gud istället för att tänka att även jag har eget ansvar och regler att rätta mig efter, att kunna tacka och låta Gud ta hand om våra framtidsplaner är en gåva som  man tacksamt ska arbeta på, istället för att skylla, klaga och berätta falskt om hur orättvis Gud är, valet är var och ens. Gud är sann, han är exakt den samme idag, igår och för all framtid.

Regler är regler och vi fick de redan från början på Moses tid, och sedan kom Jesus, Gud själv, för att förklara och förtydliga hur en människan ska vara för att kunna komma till himmelriket, genom olika liknelser, berättelser och genom alla gärningar som vi bör försöka efterlikna. Men vi människor har fortfarande fri vilja att välja rätt eller fel, och på vilken röst vi ska lyssna,  och då har vi oss själva att  skylla eller berömma. Det är inte hellre fel att våga pröva sig fram, att halka men ändå gå upp igen, att ramla och försöka resa sig upp en gång till, innan man drunknar annars och ingen återvändo finns. Pauls skriver att ”allt är tillåtligt, men allt är inte nyttigt” (1a Korinthierbrevet 10:23 )

Den andra brodern B2 var 20 år yngre än B1, tillsammans hade de så dålig relation. B2 var yngst i familjen och fick allt han bara pekade på, han fick lov att börja jobba på kommunen med LSS och frågor som har med funktionshindrade att göra. Förutom alla mutor och alla bedrägerier han var inblandad i, så var han så klumpig med sina ord, han sårade hur som helst utan att tänka sig för vad han sade. Många kunde inte förstå hur just han kunde fortsätta, han omvände sig inte heller från sina onda vägar trots allt ont som han fick uppleva på grund av sitt livsmönster. Hans förstfödda son var blind, hans sambo dog och ingen vet hur, han var tvungen att ta hand om sonen alldeles ensam, han förlorade sitt jobb på kommunen och även människors respekt som liknade morgondaggen som  snart försvann när morgonen grydde…(Hosea 6:4)

B2 blev vräkt från sin lägenhet eftersom han inte kunde betala hyran, med all sin kraft och list försökte han återkomma till sitt jobb eller få ha kvar lägenheten pga. hans blinda son, som socialkontoret omhändertagit. Hemlös och övergiven blev han efter all kunglighet och lyxliv han levt tidigare. Han var törstig, hungrig och kall, hans mat och dryck var hans tårar. Bortskämd var han hela sitt liv, han orkade inte lära sig något hantverk.  Men ändå så tänkte han försöka hitta ett diskjobb men han kunde inte diska heller, han var så lat,  han orkade inte ens diska sin egen disk. Han var klumpig, en man som hade tummen mitt i handen helt enkelt. Han gick i alla fall och frågade på en restaurang, men han hade smutsiga kläder på sig som inte luktade fräscht efter så många dagars sömn bredvid containern som var både hans matförråd och skydd från blåsten och kylan. Ägaren ville inte anställa en uteliggare det var exakt så han hade också behandlat andra människor förut.  Jesus har varnat oss i Matteus 7:2 att ”med samma mått som du mäter upp till din nästa skall det också mätas upp till dig”. Han fick samma svar som han tidigare gett sina medmänniskor som han kallade för uteliggare bara de inte föll i hans smak.

En regnig måndag gick han runt i centrumet för att få hälsa på sin egen son och se hur han mådde och hur personalen på dagis behandlade honom. Men när han väl var framme så kändes det helt plötsligt så annorlunda och konstigt att vara där, han kunde bara inte gå fram till honom pussa, krama och berätta hur mycket han älskade honom. När hans före detta  kollega, hon med sitt blonda hår, lämnade av honom tidigt klockan 5,30. På vägen tillbaka till containern där han kände sig hemma så såg han sin bror på köpcentrumet bredvid bageriet där många köpte färskt bröd och väntade på sin tur. B2:s tankar flög i väg dit till sin barndomstid där föräldrarna levde… de bad till Gud, kommer han ihåg, och de blev bönhörda när de minst anade. Han tänkte det var värt att pröva. B1 såg honom inte och även om han skulle ha sett honom, så skulle han inte känna igen honom.  Han bad bredvid containern med ögonen fyllda av tårar och ett förkrossat hjärta och med högsta rösten ropade han:  GUD,,,,, Jag kommer inte ihåg hur mina föräldrar bad, men visa mig att du är här hos mig och att du kan rädda mitt  liv och föra min  son till mig…

B2 föll i en djup sömn och för första gången  så brydde han sig inte om människors tyckanden för han kände att det var rätt, det var som en mäktig hand som bar honom till en solig plats där ingen var förutom han med mängder med stolar som han inte kunde se slutet på.  Han hörde en röst som gjorde att han föll ner på knäna. Rösten sa till honom: Gå och samsas med din bror. Men han kunde inte komma upp igen för han var som förstelnad. Plötsligt kände han då en man bredvid honom som rörde vid honom och då kunde han prata igen. Då frågade han rösten hur ska jag göra detta, vart ska jag gå? Rösten sade då: Gå till din bror, så är jag med dig. När han vaknade upp från den ljuvliga djupa sömnen som… Vill du veta hur det ska gå för B2 så häng med…

”Men om du varnar den ogudaktige och han ändå inte vänder om från sin ogudaktighet eller sin ogudaktiga väg, då ska han dö i sin missgärning, men du har räddat din själ” Hesekiel 3:19